Lucka 2: Om Karriär (och det blir aldrig som man tänkt sig).

Lucka 2, adventskalender 2012, vintageprylar, industriskåp, postskåp

Jag har legat däckad i diverse sjukdomar de senaste dagarna och därför varit helt oförmögen att ta mig an den här adventskalendern. Till min stora sorg bör tilläggas. Jag som var så peppad! Men, note to self: Det blir sällan som man tänkt sig. Ingen idé att älta utan bara att gå vidare. Därför är min plan att i rasande takt svara på era frågor så att vi kommer ikapp lucka 5 som är dagens lucka. Och så vill jag passa på att säga tack för att ni ställer så väldigt intressanta och viktiga frågor! Tack också till er som ställer frågor av inte lika filosofisk karaktär. Jag tycker att det är bra med lite spridning på inläggen. Högt och lågt, så som jag själv gillar att läsa bloggar.

Det här med karriär och livsval är något jag själv har tampats med under perioder i mitt vuxna liv. Och vägen dit jag är idag har långt ifrån varit spikrak, utan ganska krokig och vind. Med facit på hand, ser jag det nog både som något positivt och negativt. Positivt i den bemärkelsen att jag flera gånger fått stanna upp och reflektera över vad jag vill och inte vill, något som jag tror kan vara svårt om man i ett tidigt skede i livet hamnar på en arbetsplats som känns helt okej och där invaggas i ett slags falsk trygghet. Det kanske egentligen inte var dit man ville i livet, men väl där är det svårt att göra något åt sin situation. För att den anses trygg och bra nog. Det i sig tror jag har att göra med att samhället i stort och i många fall även ens närmsta omgivning förväntar sig att man ska stanna kvar i trygga anställningar under vilka omständigheter som helst. För så har det sett ut i alla tider. Att jobba i sig har stått högre i kurs än att trivas med sitt jobb och på sin arbetsplats. Det tycker jag är fundamentalt fel. Och jag tror att det också är symptomatiskt med att så många känner stress och bränner ut sig. Arbetslivet ser idag inte ut som det alltid gjort, varför det är idiotiskt att så många fortfarande tycker att vi ska köra på i gamla hjulspår. På många sätt är det idag minst lika enkelt (om inte enklare) att uppfinna sitt eget jobb än att hamna i en fast anställning på en arbetsplats där man verkligen trivs, med arbetsuppgifter som känns utmanande och utvecklande. Och framför allt roliga!

Det som är mest negativt med min brokiga bana är att den inte behövt vara så brokig om jag lyssnat mer till mitt hjärta från allra första början. Kanske redan på högstadiet. Men då var jag en osäker själ som hellre följde grupptrycket än mina egna önskningar, varför jag valde som jag valde till gymnasiet. Och så där har det lite grann fortsatt, att jag inte riktigt vågat tro på mig själv och att jag kan göra det jag vill. Förrän nu när jag valde att skriva en bok med ett par av mina närmsta vänner, istället för att satsa på en karriär som kanske så småningom skulle innebära mer pengar i plånboken men mycket mindre frihet. För summa summarum. Jag är ingen karriärist. För mig betyder det ordet att den största drivkraften i livet är att till varje pris nå så högt man kan på en hierarkisk karriärstege, där högst upp oftast också betyder mest pengar. Pengar är ingen drivkraft hos mig. Har aldrig varit. Så fort jag försöker intala mig själv att pengar är något jag behöver för att må bra och känna mig lyckad, då mår jag ännu sämre. Min drivkraft ligger i att vakna varje morgon och gilla mitt liv och det som jag fyller mina dagar med. I mitt fall betyder det att få skriva och vara kreativ. Det betyder också att få ta det lugnt om jag behöver det. Eller att jobba dygnet runt om det är det roligaste jag vet för stunden. Det betyder att ha möjligheten att välja. Jag kanske inte blir rik. Men jag mår bra av det. Och det är alltid allra viktigast.

Så om jag ska ge några visdomsord på vägen till alla som står vid ett vägval i karriären, eller tänker på sin nuvarande situation: Tänk på livet som det ser ut just för stunden. Känns det bra i magtrakten när du tänker på det? Tänk på jobbet eller plugget eller var du nu befinner dig. Är det något du kan tänka dig att göra för en lång tid framöver och gör du det för din egen skull och för att du vill? Fråga dig själv: om du fick välja precis vad du ville göra i livet, vad skulle det då vara? Och om det inte är det du redan gör, vad är det som hindrar dig från att ta steget och följa ditt hjärta?

Love,
L

 

Det här inlägget postades i Adventskalender 2012, Jobb, Vintageprylar och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s